Foto har blivit en stor hobby också. Det hör ju till viss del ihop med scrappandet, men själva fotograferingen har blivit en allt viktigare del. Jag har gärna med mig kameran (för närvarande en Konica Minolta DiMAGEZ5, 5 Megapixels) och fotar gärna natur, stilleben, barn eller annat. Drömmen är ju förstås en digital systemkamera, men den känns långt borta så länge vi lever på en inkomst.
Jag gillar att tanken på att fånga ett tillfälle eller en känsla. Därför är jag inte så mycket för att ställa upp människor som ska titta in i kameran. Såna bilder har ju, förvisso, också sina sidor. Ibland behövs de. Men det är inte det som gör att fotografering är så kul.